27 maj 2013

Du var och kommer förbli en sann vän.


Före behandling
Efter behandling


Ja som ni ser så går det mesta att lösa med medicin, efter sanslöst många timmar bakom ratten till och från mottagningen och kortison hit och dit så ser mina ben ut såhär. Klådan är borta förutom när jag har duschat men det går inte att jämföra med hur det var tidigare. Tyvärr så tror jag att p.g.a förlust i vår underbara lapphundsfamilj så har det börjat blossa igen, jag tror och tro är icke att veta.

I tisdags fick Jussa ett värdigt slut, efter demensdiagnos och andra otrevligheter så fick han vandra vidare, förhoppningsvis till något bättre, något större. Det jag ständigt frågat mig själv efter denna vecka är "varför utsätter man sig för denna glädje som slutar i sån ofantlig sorg?"

Fina underbara Jussa, glädjespridaren, han som alltid fanns där. Att gråta sig matt tjänar ingenting till men likt förbannat sitter man här nu alldeles matt. Men jag kommer alltid minnas dig som den glada prick du var med ett uns av allvarsamhet. Alla promenader då du lugnt lunkade bredvid, aldrig lämnade min sida.Han som charmade alla och som var en sann vän.

Tack för vår tid tillsammans, du kommer alltid att finnas i mina minnen.

En solskenshistoria.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar