Summering av 2010

Nu är det dags igen, jag tänker starta detta som en tradition i mitt liv, att summera hur det gångna året har passerat i tankar och handlingar, speciella händelser som jag minns extra starkt.

I min förra summering skrev jag att 2010 skulle bli mitt år, jag skulle göra om och göra rätt. Om jag bara visste vad som väntade mig. Bara några dagar/veckor efter det inlägget träffande jag Tommy, personen som fick mig på fall trots att jag var skör och skadad.

Jag gick trasig in i 2010 men kom ut som en vinnare i slutet av året, jag lever nu tillsammans med min underbara fästman (känns konstigt att skriva fästman faktiskt), vi har vår gemensamma hund + mina lapphundar. Jag flyttade från min hemby, bröt upp från mitt ”arbete” som faktiskt var min riktiga trygghet, jag satte min bakom skolbänken igen och det går faktiskt förvånansvärt bra för mig enligt betygen jag får.

Vänner har fått barn och vänner har gått ifrån varandra, personer som man trodde skulle vara tillsammans förevigt hittade andra och det blev till det bättre.

Min älskade Kaja fick valpar med fina Jussa, skaver lite i hjärtat att man inte försöker få kontakt med personerna som köpte dem, men vem vet, jag kanske söker upp ägarna nästa år.

Jag har lärt mig att inte hata mig själv, jag har insett att jag är bra och jag kan göra saker rätt. Stundtals tycker jag att jag är fin. Jag hade ett mål under 2010 och det var att gå ner i vikt till normalvikt, kan nu med facit i handen säga att jag inte lyckades som jag hade hoppats men jag kan faktiskt stå ut med hur jag ser ut nu, mitt då höga blodtryck är nu lågt/normalt, mitt onda knä är inte ont längre och jag kan cykla utan att knäet säger stopp (vilket jag inte klarat av på flera år), som minst vägde jag 65kg under detta år och det är en bedrift men kan inte leva på det resultatet för länge, dags att ta tjuren i hornen och göra om och göra rätt.  

Jag har utvecklats inom mitt yrke. Ett tag under året var det mycket palliativ vård och vid varje patientfall blev jag starkare och tryggare i vad det innebär. Jag har börjat drömma om andra yrken, frågan är vad jag ska göra med dessa drömmar, kämpa eller njuta av tillvaron.

Jag och Tommy formar just nu vår familj, hur vi vill bo och hur vi lever i symbios med djur och en granne till såg.

Har upplevt känslan att vara nära att mista personen jag håller närmast hjärtat, olyckor händer snabbt och det var nog inte förrän efteråt som jag insåg hur tur han hade.

Jag har upplevt norrland.

Bilder från det gångna året. Enda som fattas är Kaja.