Efter ett lååångt uppehåll kanske det är dags att börja lägga ner lite energi. Känns mest som att det är uppehållet är pga mitt rätt stillsamma liv.

Våren har varit trög, har känt mig precis lika seg, lite jobb och massor av jobb i trädgården. Brukar alltid köra 100% i trädgården under sommaren och eftersom jag i grunden inte är den där med gröna fingrar blir jag överlycklig då det faktiskt växer något som jag har tagit i och när hösten har kommit är jag helt slut på och orkar inte bry mig om alla äpplen som ligger och alla plantor som ska ut ur växthuset. Men denna höst Ska jag orka, måste orka.

Mitt stora krig denna vår är lupiner och bergsklint, satans påfund och eftersom jag är en rätt arg person i grunden så ska jag vinna över dom.

Inväntar att jobba ett nattpass, tyvärr var sömnen inte närvarande nu ikväll så det blir en spännande natt med troligtvis grusiga ögon.

We could build a universe right here

All the world could disappear

Wouldn't notice, wouldn't care

En ensam lördag med barnen, gubben på vift. Med handen på hjärtat så var det behövligt, bara ni som är/varit ensam med barnen dag in och dag ut vet hur vansinnigt självständig man måste bli för att klara det hela. Så en ensam kväll med mig själv var nog precis vad jag behövde, bara mig själv att tänka på.

Dagen har inneburit födelsedagskalas, idag var det Alfreds tur att bli 3 år gammal. Tiden rinner iväg och vi med den. Selma hade det roligt med massa lek och god mat. Av med hatten och tackar för detta.

Imorgon vankas det ideellt arbete på affärn här i byn, kom förbi och drick en kaffekopp vettja!

XOV - Lucifer

I used to be a lover, now I'm a hater

My passion to succeed is watching him bleed

Oh lord, what have become of me?

Jävla cancer!

Vissa stunder i livet vill man bara skrika åt all orättvisa, smärta och sorg.

Tommy fann ett instagram-konto där en mamma ventilerade sin dotters kamp mot cancer, en kamp som denna söta lilla flicka kommer förlora. Hemsjukvård och nedräkning. Jävla cancer! Må cancern brinna i helvetet för hos ett litet barn ska den inte få finnas.
Mamman heter fr0kenflink på Instagram, följ henne och få perspektiv och inse hur enkla våra liv egentligen är. Där har hon en länk till barncancerfonden och en insamling i hennes dottern namn, skänk pengar och visa att cancer inte hör hemma hos ett litet barn, skänk pengar och hedra denna tappra kämpe.

https://instagram.com/fr0kenflink/

Hope that you spend your days

And they all add up

And when that sun goes down

Hope you raise your cup

Oh, oh oh

I wish that I could witness

All your joy

And all your pain

Rena rama ungdomen på denna bild.

Här sitter en annan och väntar på att få lägga in mer ved, långdragen process men skönt att ha det varmt om tassarna.

Har lyssnat mycket på sistone och mycket av det jag hört och som även jag själv sagt har inte tillhört den positiva kategorin. Kanske dags att bli en ändring på det?

Jag och min man har en relation som stundvis särbo då han jobbar på annan ort, stundvis en väldigt jobbig situation med två barn och allt som hör till ett hem, Men vi har hans lediga veckor som gör att orken finns kvar, att man längtar och med handen på hjärtat så är jag sällan ensam och det är få gånger jag känner ensamheten som betungande finns han ett samtal bort. Jag lovar att många som lever tillsammans med sin sambo/man/fru känner sig mer ensam än vad jag någonsin kommer att känna. Vi har en underbar familj som stöttar oss.

 Det finns alltid de som har det värre. 

Vi har valt det såhär och självklart vet vi att det inte är hållbart i längden, men nu får det vara såhär tills vinden vänder. Har jag nämnt att vi är mer kär idag än någonsin?

Varför jag nämner min vardag och mitt liv är för att ni andra ska förstå hur bra ni har det, även jag har det. Det handlar om vad vi gör det till. 

Vänd det dåliga till något bra.

Det är dags att börja ta vara på varandra, imorgon kan det helt enkelt vara för sent. När gjorde du något bra för en annan människa?

Nu ska jag lägga mer ved i pannan, gå och sova för imorgon är det en ny dag.

Den där snön

Och så kom snön, välkommet men lär försvinna lika fort som den kommer men det lilla ljus den inbringar ska vi vara glad för. 

Helgen tillbringas i M-sjö och en massa mys. Skönt att fly alla måsten hemma, så skönt att man någon gång då och då kan leja bort skötseln av långöronen. 

En bild från en annan tid.

Varken du eller jag kan rädda alla men vi kan alltid göra något.

I världen, den stora världen, där terror gör att människor flyr sina hem, där naturkatastrofer härjar, där människor dör av svält. Här i vår trygga vrå, här där våra största problem är att det är besvärligt att det sitter en tiggare utanför en mataffär. Här där bensinprisen stiger. Här där det materiella är allt. Här där ordspråket "behandla andra som du själv vill bli behandlad" slukats upp av egoismen.

Säg mig, vart är problemen?


Jag vill kunna se mig själv i spegeln och tänka "jag har gjort skillnad", nu pratar jag inte om att rädda världen. Jag pratar om det där lilla, att visa godhet och medmänsklighet.
Min dröm är att någon gång i mitt liv kunna åka till ett krigsdrabbat land, till ett land där naturkatastrofer tagit allt och göra en skillnad, sträcka fram en hjälpande hand.
Och ja, jag vet. Det finns folk som behöver hjälp här och hjälp kommer de att få.

I was here 

At night we're waking up the neighbours while we sing away the blues

Making sure that we're remembered yeah, cause we all matter too

If the truth has been forbidden, then we're breaking all the rules

So come on come on, come on come on